Negativ hälsoutveckling kräver nationell strategi

En stor grupp av arbetsföra svenskar har haft en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt mående och upplevd hälsa under de senaste 30 åren. Det visar flera studier som baserats på en unik databas med hälsoprofiler.

Många företag och organisationer erbjuder sina anställda olika former av hälsoundersökningar där deltagande är frivilligt och gratis. En populär sådan undersökning är Hälsoprofilbedömning som utvecklats av företaget Health Profile Institute (HPI). Metoden består av ett frågeformulär om fysiska aktivitetsvanor, andra levnadsvanor och hälsoupplevelser, ett antal medicinska och fysiologiska mätningar såsom längd, vikt, bukomfång, viloblodtryck samt ett konditionstest på cykel för beräkning av maximal syreupptagning (VO2max).

Idag finns det över 600 000 hälsoprofilbedömningar sparade i HPI:s databas. De första är från 1987 och det tillkommer ca 40 000 årligen. Ungefär 125 000 av deltagarna har genomfört två eller flera hälsoprofilbedömningar.

HPI har låtit forskare vid bland annat GIH analysera databasen som är unik i ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Med sin omfattning möjliggör den studier i olika undergrupper, något som andra mindre studier inte medger, men som är viktigt i epidemiologisk forskning.

När databasen har analyserat har forskarna även kopplat ihop den med information från svenska nationella register om eventuell sjukdom, sjukskrivning eller dödsfall. Hittills har 12 vetenskapliga artiklar baserade på data från databasen och nationella register publicerats (3-14).

Oroande utveckling

Studierna pekar sammantaget på att vi har haft, och möjligen fortfarande har, en negativ utveckling av såväl kondition, förekomst av övervikt och fetma samt mående och upplevd hälsa hos en stor grupp män och kvinnor i olika yrkesverksamma åldrar i den svenska befolkningen.

Tidigare redogörelser av trender av samma slag har inte varit tillgängliga, vare sig nationellt eller internationellt. De övergripande trenderna, med en extra uttalad, oroande utveckling i olika undergrupper såsom yngre åldrar, lägre utbildning samt viss geografisk skillnad, bör ge en akut signal för motverkande insatser.

Studierna visar på betydelsen på hälsan i stort av både konditionsnivån per se och att bibehålla och förbättra konditionen i vuxenlivet för i stort sett alla (oavsett kön, ålder och kända riskfaktorer för ohälsa).

En av få positiva trender som framkommer i studierna är att aktiv arbetspendling ökat jämfört med för 20 år sedan. Trenden är mycket möjligt ett kvitto på de insatser som gjorts för att förbättra den fysiska miljön och möjligheterna till aktiv arbetspendling, men kan också kopplas till en utveckling där fler ser möjligheten till vardaglig fysisk aktivitet i annat än traditionell strukturerad och planerad träning.

Nationell strategi behövs

Betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet, en god kondition och minskat stillasittande för hälsa och minskad sjukdomsrisk måste nu tas på allvar av beslutsfattare med mandat att göra skillnad i samhället. Inte minst i dagens pandemitider, där högt blodtryck, övervikt/fetma och kronisk sjukdom, alla har en tydlig koppling till fysisk aktivitetsnivå och är starka riskfaktorer för mer allvarligt insjuknande i COVID-19.

"Högt blodtryck, övervikt/fetma och kronisk sjukdom har alla en tydlig koppling till fysisk aktivitetsnivå"

En av de centrala faktorerna till att vi inte nått längre i arbetet mot ohälsosamma levnadsvanor – såväl fysisk inaktivitet och stillasittande som ohälsosamma matvanor – är bristen på en övergripande nationell strategi och samordning.

Likt införandet av varm och gratis skolmat till alla grundskoleelever på initiativ av först riksdagen i mitten av 1900-talet, och sedermera i skollagen 1997, så behöver krafttag komma uppifrån för att etablera en beständig strategi för att främja hälsosamma levnadsvanor brett i den svenska befolkningen. Och detta behöver ske över och oberoende av olika politiska block.

Ett första steg till detta togs då regeringen 2020 beslutade att utse en nationell samordnare för att främja fysisk aktivitet i den svenska befolkningen. Efter några turer landade uppdraget på GIH:s nuvarande rektor Per Nilsson att leda en kommitté för detta.

Då svenska forskare bedriver framstående forskning på hur detta bäst skulle kunna sjösättas och utredare länge stått redo med en handlingsplan för både fysisk aktivitet och matvanor, kan man bara hoppas att det generar något mer kraftfullt än vad tidigare genomförts, såväl för vår generation, och för våra barns och kommande generationers.

/Elin Ekblom-Bak och Björn Ekblom

https://www.idrottsforskning.se/negativ-halsoutveckling-kraver-nationell-strategi/